...Naturkatastroferna i Asien och Sverige...
Annandag jul 2004 inträffar den naturkatastrof i Sydostasien, som benämnes "den värsta i vår tid". Genast, och som alltid, var Sveriges regering framme och utlovar en halv miljard av våra skattepengar i stöd till de drabbade länderna. Ånyo och denna gång en halv miljard av tillgångar trots vårt lands enorma statsskuld!

Det är naturligtvis inte tu tal om saken att katastrofen drabbat folken och länderna enormt lidande som kräver omvärldens hjälpinsatser. Likväl måste vi fråga oss varför det lilla Sverige alltid ikläder sig de största bidragen?

Egentligen borde de forna kolonialmakterna, som under århundranden sugit ut dessa drabbade länder och folk stå för all hjälp som senkommen gottgörelse. Exempelvis har ju England råd att föra det kostsamma anfallskriget mot Irak i allians med USA. De miljoner pund och US-dollar (kanske miljarder) borde omfördelas till katastrofområdet i Asien!

Vad som också är så skrämmande verklighet för Sverige och svenskarna är det upprepade faktum; att när det gäller oss, vad som än tövar hjälp och insatser, även vid katastrofer, FINNS INGA PENGAR!! - till hjälp från staten!

Översvämningskatastrofer och snöoväder till svåra följder har drabbat flera orter i vårt land under de senaste åren, men någon hjälp från staten har varken kommuner eller enskilda medborgare fått. Tvärt om helt cyniskt yttrade statsministern när Gävle drabbades här om året: "att det är den enskilde själv som i tid får försäkra sig mot sådana katastrofer via försäkringsbolagen. Varken enskilda eller kommuner kan vänta sig att staten skall komma till undsättning"..

När är mot slutet av 1960-talet och 1970-talet det allt tydligare visade sig att Sveriges "sötebrödsdagar" började ta slut. Vår tidigare solida ställning i världen tack vare att vår industri, skeppsvarven, sko- och textilindustri, jordbruks- och livsmedelsexport osv. var intakta och undgått andra världskrigets härjningar, började rämna i takt med att de sönderbombade länderna fått igång sina egna varv och industrier och återtog sina ställningar på världsmarknaden.

Då yttrade de efterkloka: "Vi skulle sparat under de goda åren istället för att förslösa tillgångarna och stå med tom kassakista ”.

NU är och har för länge sedan Sveriges ansvariga begått samma misstag. Ständigt har våra resurser förslösats på u-hjälp, katastrofhjälp, flyktingmottagning, invandringspolitik av nationell självmordsinriktning, ideliga världsomspännande åtaganden av både personella åtaganden som ekonomiska till sammanlagda summor av miljarder kronor årtionden efter årtionden. Och större och större är statsskulden i takt med gåvorna!

Vi behöver inte fråga oss: NÄR? - kommer den dagen de ansvariga säga sig: "vi skulle inte förslösat oss med alla dessa hjälpinsatser till omvärlden NU hade vi behövt dem till vårt eget land och folk!” ..

DEN DAGEN REDAN HÄR!

År 2005 blev inte lång för än den stora katastrofen drabbade skogsnäringen med stormvindar av sällan skådat mått. Skogar har fällts och ställt till problem, som kostar minst en miljard kronor för stat och enskilda. Kraft - och telefonledningar avslitna. Raserade hus och gårdar. Vägar och järnvägar ur funktion. Folk utan ström och värme.

Djurbesättningar som lider. Det talas om bönder som i förtvivlan tar sitt liv, när de ser sitt och förfäders livsverk slagit i spillror!

VAR? - finns nu alla dessa insamlingar av röda korset och andra med sina bössor för att hjälpa svenskar! Var finns galorna i TV med artister och underhållning där inkomsterna skall gå till svenskar som katastrofdrabbats ???

Denna artikel är inte fulländad om inte också tas upp kommentarer kring de svenska turister som blev drabbade av katastrofen under sin. s.k. solsemester i Thailand och annorstädes i katastrofområdet.

Det saknas alla proportioner kring hanteringen och åtgärderna!!

Från annandagen kläddes Sverige svart. Inte bara kostymmässigt av regering och s.k. opposition och kungahus. Alla svenskar skulle med ens åläggas sorg och förtvivlan. Glädje ålades tabu. Inga nyårsraketer på Skansen eller i ett antal kommuner. Tysta minuter och mässor i kyrkorna.

Man kunde tro att dessa solsemestrande svenskar var en division soldater som sänts till front åt fosterlandet och av fienden tillintetgjorts och nu manades deras hjältedåd till landssorg!!

Så är verkligheten, att alla och envar av detta turistfolk frivilligt valt att fira jul och nyår i dessa länder och på dessa stränder. (undantag barnen, som får följa de äldres beslut).

Och de spydiga kommentarer det ofta hörs mot vi svenskar som inte kan eller vill följa deras exempel "och stannar i iglon och kylskåpet" känna nog många till. 

Så kommer då denna katastrof.

DÅ vet de alla genast var det lilla Sverige ligger. Då kan de inte komma fort nog hem till "iglon" och regeringen får skäll för att inte agera snabbt nog få dem hem.

Det är öppna kyrkor och prästerskap snara till att trösta. Nu duger kyrkan fastän mången av dem är väl bland det ökande antal som just lämnat Svenska Kyrkan på rekommendation av Aftonbladet med talong i tidningen för någon månad sedan.

Andra är väl pedofiler enär exempelvis Thailand är ett lockande resmål för dessa avarter i människoskepnad och det i katastrofreportagen förs fram farhågor mot sådanas agerande i katastrofens spår.

Det talas även om att i Sverige det ska byggas ett monoment över de drabbade svenskarna. Månde det också ska jordfästas "DEN OKÄNDE TURISTENS GRAV" med evigt brinnande låga?

Jag har tvekat skriva de här sista raderna, men sedan jag lyssnat på samtal mellan personer i affärer och på gatan som just framfört sådana synpunkter som dessa kring svenska turisterna, där självklart relevant deltagande med de av sorg drabbade är med, dristar jag med att låta dessa synpunkter också komma fram.

I de långa insamlingskampanjerna ger TV och tidningar en rad postgironummer dit folk skall sända pengar för hjälp åt katastrofens offer. 

Jag ger här mitt personliga postgironummer 47 15 19 - 9 Göran Oredsson Box 89, 590 30  BORENSBERG, för att pejla hur stor procent av Solhjulets läsare och NRP:s medlemmar som instämma i åsikterna framförda i denna artikel. Märk  på inbetalningskort eller i brev ordet "INSTÄMMER”.

Inbetalningarna går oavkortat SOLHJULETS utgivning och bli redovisade i spalten över bidrag i nästa utgåva.
 

Göran Oredsson

 <---Tillbaka