Därför lever vi

Per Engdahl i "Klockan närmar sig tolv", 1941:

Livsglädje är inte nervernas sprittande till jazzmusikens sövande eller eggande toner. Livsglädje är inte dansbanornas trötta och glåmiga kvällsstämning och än mindre de nattståndna schaggsoffenöjenas andfådda sedeslöshet. Livsglädje är melodien i vårt arbete. Livsglädje är samkänslan med den levande, växande och blommande naturen, med sådd och skörd, med knoppning och fruktsättning. Livsglädje är gärningens berusning, känslan av att fylla en uppgift i ett meningsmättat sammanhang, nervernas samklang med takten i arbetet med de viljans hammarslag, vilka forma det egna ödet. Livsglädje växer aldrig ur ett förvekligat liv, mållöst och själfattigt.